Det putsas och fejas på Vretagymnasiet den här fredagen. I morgon, lördag, väntas ett par tusen besökare till Naturbrukets dag. Och det är eleverna som går andra året på skolan som har hand om arrangemanget. Från vänster: Erik Bergström, Elias Karlsson, Christofer Fredén, Philip Molin, Magnus Wretemark, Adam Jonsson, ­Elinor Borgenvall, Anna Andersson, Siri Israelsson, Johan Samuelsson och Elin Hildelöv. I hytten sitter Rikard Karlsson. Foto: Marcus Frennemark

Ny teknik lockar elever till Vreta

Artiklar ur tidningen | Ur nummer: 7/2012
Marcus Frennemark

Vi klarar oss bra i konkurrensen om eleverna. Vi har minskat men inte lika mycket som årskullarna har gjort, alltså har vi tagit marknadsandelar, säger Åsa Rytthammar.

Hon är enhetschef för Vretagymnasiets utbildningar inom jord, maskin och djur. Lantmannen sitter ner med Åsa Rytthammar och Elisabeth Bringer Hallberg, rektor på Vretagymnasiet, i den kombinerade aulan och matsalen.

LANDSTINGET ÄR huvudman för skolan och det är en ordning som fungerar väl i lantbrukslänet Östergötland. Det har satsats rejält på skolan. Nya skolhuset togs i bruk 2011 och det är en modern byggnad med skolsalar, öppet studielandskap och modernaste teknik. Dimensionerad för 300 elever är den egentligen för liten för de cirka 550 studenterna som Vretagymnasiet har varje år och nu byggs det nya skolsalar i anslutning till stallar och maskinhall.

– Landstinget är en bra huvudman, men vi har också en väldigt bra samverkan med kommunerna och vi har skött ekonomin. Vi kostar inte landstinget några pengar och då har vi inte heller ställts mot landstingets övriga verksamheter, säger Elisabeth Bringer Hallberg.

STUDENTERNA ÄR efterfrågade på arbetsmarknaden när de lämnar skolan. Arbetsgivare kontaktar skolan under våren och anmäler lediga jobb.

– Vi har elever i trean som ville sluta skolan i förtid för att de hade fått jobb, men det vill vi förstås helst undvika, säger Åsa Rytthammar.

Att hänga med fullt ut i lantbrukets teknikutveckling är inte lätt för skolorna. Vreta hyr in traktorer av modernaste snitt för att komplettera den egna maskinparken.

När det gäller skogsmaskiner sker en stor del av utbildningen i simulatorer och det med goda resultat. Åsa Rytthammar önskar att det skulle finnas simulatorer också för skördetröskor för att ge eleverna fler övningstimmar.

MER MARK PÅ skoljordbruket hade också behövts, men är svårt att lösa med dagens höga priser. I gengäld är det lätt för skolan att få praktikplatser på länets lantbruk. Samverkan mellan näringen och Vretagymnasiet står högt i kurs.

Man tittar också på möjligheterna att ersätta kostallet från 1974 med ett av modernare snitt.

Vretagymnasiet har också många vuxenstuderande, både på yrkeshögskoleutbildningar och på sin komvuxutbildning, som går på distans. Den senare är något av ett uppsamlingsheat för människor som vill utbilda sig snabbt inom lantbruket.

– Det kan handla om dem som ”läst fel på gymnasiet” eller som ”blivit med gård” på något sätt. Det är en grupp som är väldigt motiverade, säger Åsa Rytthammar.

JAN WRETEMARK är driftsledare på skoljordbruket och har ett tiotal personer i sitt arbetslag.

Växtodlingen drivs huvudsakligen konventionellt, men 30 hektar brukas ekologiskt sedan början på 1990-talet. Skillnaderna i skörd av höstvete ligger på 1,5–2,5 ton per hektar.

Mjölkkorna på Vreta mjölkas tre gånger per dygn. På det sättet får man in två mjölkningspass för eleverna per dag, medan sena kvällsmjölkningen sköts av anställd personal.

Jan Wretemark framhåller skolans betydelse som mötesplats för lantbruket.

– Vi är den modernaste skolan häromkring i alla kategorier och det ger självförtroende i näringen. Då måste vi bjussa på oss själva, det ger elever.