Josef Appell. Foto: Anders Fällman

Fasta körspår och direktsådd

Artiklar ur tidningen | Ur nummer: 8/2012
Anders Fällman

Gårdstånga Nygård mellan Lund och Eslöv gick över till reducerad bearbetning i samband med att Josef Appell tog jobbet som inspektor för cirka 7 år sedan. Samtidigt frågade han sig: Hur kan vi höja skördarna? Hur möter vi klimatförändringarna? Hur reducerar vi bekämpningshovet? Hur klarar vi ökade energipriser?

För ett par år sedan togs nästa steg mot högre skördar tack vare en friskare jord. Man räknar med att uppnå det genom att köra mindre på jorden samtidigt som man har en kapacitet som gör att man kan avstå från att göra fältarbeten när det inte är tjänligt.

GÅRDSTÅNGA BRUKAR 920 hektar. På 800 hektar har man fyraårig växtföljd med sockerbetor, vårkorn/höstvete, höstraps och höstkorn. På resterande areal, med fält som är mindre lämpade för odling av sockerbetor, tillämpas en annan växtföljd med rödsvingelfrö, höstraps och höstvete.

– Höstvete är inte den dominerande grödan hos oss, vi odlar cirka 115 hektar för att fylla en silo, berättar Josef Appell.

– Vi sår höstkorn efter höstraps i stället för tvärtom som de flesta gör. Det gör vi för att kunna etablera en fånggröda (oljerättika/lupin/honungsört) mellan höstkorn och sockerbetor. Gör jag den etableringen i mitten av juli i stället för i mitten av augusti blir det en enorm skillnad i fånggrödans utveckling och i förlängningen för hela växtföljden.

För tre år sedan inleddes en stor förändring i godsets växtodling, när man gick över till fälttrafik på fasta körspår. Valet föll på nio meters modulbredd, som man anser är optimalt med tanke på kapacitet och maskinkostnad.

Med den bredden och hjul på tröskan blir 25 procent av ytan trafikerad på Gårdstånga Nygård. Nu har man bytt till en 30 fots tröska med band och då sjunker siffran till 16 procent.

– Det är intressant att minimera andelen jord som man kör på, men tolv meters modulbredd hade gett överkapacitet och väsentligt dyrare maskinkostnader. Det drar iväg i maskinkostnader med 12-
meters maskiner. Vi klarade ju att så med en sexmetersmaskin innan, konstaterar Josef Appell.

I FJOL MODIFIERADE man en niometers Spirit-såmaskin till kombi genom att bygga en mellanvägg i sålådan och nöja sig med 25 centimeters radavstånd i sådden.

Förredskapet med tallrikar ersattes av Väderstads Agrilla Extra-pinnar med 25 centimeters delning och med smala hårdmetallspetsar (25 mm). På pinnarna sitter egendesignade gödselrör i rostfritt. Pinnarna bearbetar bara cirka 10 procent, framför såbillarna. Resten förblir orörd jord, därav benämningen Strip Till.

– Såbillarna spårar efter förredskapets pinnar. 25 centimeters radavstånd är okej på hösten, däremot kanske vi tappar några procent i vårsådda grödor. Många faktorer inverkar, nu har vi gödningen placerad i raden i stället och det ger några extra procent i skörd. Troligen har radavståndet ingen större betydelse.

– VIBRERANDE PINNE har fungerat bra under våra omständigheter. Den är visserligen begränsad i djupet till max en decimeter på styv jord och till ett par på lätt jord, men jag tror att det räcker bra eftersom vi inte kör på marken. Jag vill ha den smal och vibrerande för att minimera risken för bildning av hålrum under utsädet, främst vid sådd på våren.

Josef Appell anser att fasta körspår (CTF) och bandbearbetning (Strip Till) passar som hand i handske. Direktsådd kommer mer till sin rätt med CTF och det gynnar den biologiska jordbearbetningen.

– Vi såg fler maskar i matjorden så gott som direkt och det beror inte bara på att vi dödar färre när vi bearbetar. I orörd jord får de behålla sina vertikala gångar upp till ytan. Maskarna kräver mycket föda i form av växtrester och mellangrödor, men får de bara det gör de stor nytta i form av syresättning av jorden och friläggning av näringsämnen, hävdar Josef Appell som ofta besiktigar sina fält med spade.

Den minimerade bearbetningen kräver en annan strategi mot ogräs eftersom fröna lämnas kvar på ytan i stället för att brukas ned i jorden. Färre ogräs gror efter sådd men före sådd städas fälten på Gårdstånga Nygård med en låg dos glyfosat.

– VI ANVÄNDER INTE mer kemikalier, möjligen kör vi fler gånger. Det är en myt att reducerad jordbearbetning ger mer gräsogräs. Vad som ger mer gräsogräs är en dålig växtföljd, men det drabbar även plöjda system, menar Josef Appell.

Dessutom har man byggt en egen så kallad strigelharv som bearbetar ytligt och fördelar halmresterna jämnt. Harven lockar inte bara ogräs att gro, den bekämpar också sniglar.

– Den kör man på snedden mot tröskdragen. Såtillvida är vårt upplägg med fasta körspår inte fulländat utan en kompromiss, som vi ändå tvingas göra eftersom vi odlar 200 hektar sockerbetor. Målet är inte fasta körspår – men det är en god hjälp på vägen att få högsta möjliga skörd till lägsta kostnad och lägsta miljöpåverkan.

– Vi prövar oss fram i vårt odlingssystem. Vi är inte på något sätt färdiga. Det är fortfarande mycket att lära. Men det är fantastiskt roligt!

Gårdstånga Nygård spar upp till 2 000 kronor per hektar på direktsådd jämfört med en konventionell bearbetning. Enbart besparingen av Butisan i höstrapsen sparar 800 kronor. Utöver det finns fler besparingar att hämta utan att ge avkall på avkastningen.

FÖR ETT PAR år sedan köpte man en stor bandtraktor som skulle matcha en täckdikningsplog, en Case Quad Trac, som utvecklar 534 hästkrafter och som väger 24 ton.

Nu har man klarat av det mesta av dikningsbehovet och jorden har redan reagerat positivt på direktsådden. Dragkraftsbehovet i sådden har sjunkit märkbart på kort tid.

– Det var en av fördelarna jag såg framför mig med CTF och det har verkligen infriats. Andra fördelar sker lite mer på sikt, men kostnaderna i växtodlingen är väsentligt lägre nu än tidigare.

– Och det är ju inte helt oväsentligt vad som står på nedersta raden, avslutar Josef Appell.