Foto: Anders Fällman

Så får du bäst torkresultat

Artiklar ur tidningen | Ur nummer: 8/2012
Marcus Frennemark

Det är några slutsatser i en rapport från JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, där man utvärderat hur den amerikanska silotorken fungerar i Sverige. Studien har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF.

Silotorken bygger på att spannmålen i silon blandas under torkningen. Omrörningen sker genom vertikala skruvar som vandrar fram och tillbaka på en axel mellan silons centrum och periferi.

Nils Jonsson.

DRYGT 400 silotorkar har sålts i Sverige sedan början på 2000-talet och åtminstone tre fabrikat bjuds fortfarande ut på marknaden. Hög inläggningskapacitet, låg investeringskostnad och enkel användning har varit viktiga köpargument.

Men håller silotorkarna måttet? Deras intåg i Sverige har kantats av skeptiska kommentarer och någon utvärdering har inte gjorts. Förrän nu, när JTI i två utvärderingar, och en tredje på gång, har granskat dem.

Undersökningen har pågått under flera år för att få varierande skördeförhållanden som grund för slutsatserna.

Man har tittat på ett tiotal silotorkar på åtta gårdar och kommit fram till att de klarar av att torka spannmål utan risk för mögelbildning.

– Men det förutsätter att spannmålens vattenhalt är högst 20-21 procent, att man använder tillsatsvärme, +20-25 grader vid full lagringshöjd, och att torkningen inleds omgående när spannmål lagts in, säger Nils Jonsson, forskare på JTI.

Högre vattenhalter kan fungera men då måste inläggnngstakt och lagringshöjd anpassas och torkningen ske i satser.

Omblandningen är också viktig, men sker mest i vertitaklled och inte i sidlled. Luftgenomgången är ojämn och spannmålen bör torkas ner till 12-13 procents medelvattenhalt för att undvika för hög halt i centrum där luftflödet är lägst.

ALLRA BÄST resultat får man när silotorken kan kombineras med en konventionell varmluftstork. Då kan man undvika att komma över den kritiska vattenhalten på 20 procent genom att varva torr och fuktig spannmål i silotorken.

Tittar man på ekonomin så går det åt mer energi i silotorken, eftersom torkningen pågår under ett par veckor. Men väger man in även investeringskostnaden så blir kostnaden per kilo torkad spannmål lägre än i en konventionell varmluftstork.

– Bästa ekonomin blir det på gårdar med få grödor och stora volymer, 500 kubikmeter per silo, där det inte finns behov av att lagra olika spannmålssorter separat, säger Nils Jonsson.

Ett observandum är hur det ser ut under silotorken. För att kunna rengöra tilluftskanalerna måste golvet plockas bort. JTI:s studie är gjord på nya, rena silotorkar.

TILLFÖRLITLIGHETEN på torkarna har ifrågasatts, inte alltid utan grund, menar Nils Jonsson.

– Det fanns problem i början med silotorkar där skruvarna hade monterats fel eller där tillsatsvärme inte användes, vilket ledde till att torkningen uteblev.

Bärigheten för snölast har också diskuterats. En del torkar var troligen dimensionerade för danska förhållanden och det höll inte när snön vräkte ner i Mellansverige härom vintern.

– Men den tillverkaren lär ha erbjudit förstärkning av silotorkarna utan kostnad, säger Nils Jonsson.